Denna text varierar tankegångar först presenterade i + Det modernas råmaterial ^. Blicken vilken utgår från det som här kallas imperieögat bär många namn och skepnader. Kulturkritisk text ältande förnuftets gräns, exil, modern turism eller antipoderna som objekt eller Andra, kan tryggt hänvisa till denna blick. Det är den blick vi tilldelar oss själva, inte sällan i form av ett predikament att reflektera över snarare än som ett problem att lösa.
Våren 1914 var denna blick inte fastvuxen vid hornhinnan. Dess egenskaper visade sig som en möjlighet till framsteg, till nytta, till en god affär. Nedan redogörs för en enda artikel. Syftet är inte heller denna gång att utvinna något nytt i tematiskt hänseende, endast att uppvisa artikelns klartext.
February 28, 1914
Lewis Edwin Theiss
The Man Behind the Camera
Theiss artikel är en lovsÃ¥ng till en ny yrkeskÃ¥r: Nyhetsfotograferna. Texten drivs av samma begärsmotor som The Outlooks ymniga rapportering av tekniska framsteg, notiser hopade under rubriker som ‘Many Inventions’, ‘Wonder of the Wireless’ och ‘Making the Panama Canal Locks Water-Tight’.
I det följande skall uppvisas hur Theiss formulerar trimningen av en modern blick. Märk: Uppvisas, inte tydas. Här finns inget krypto, här behövs ingen nyckel. Den blick som beskrives är hel, total, allseende och, inte minst: tillgänglig för alla.
En imperieblick ämnad för masskonsumtion.
Theiss inleder,
PHOTOGRAPHS are like figures: they never lie. Moreover, they give us in one quick, comprehensive glance an accurate idea of a situation that columns of word cannot convey, thus adding accuracy to the saving of time. Hence in this busy modern world of news gathering and news reading, the picture’s the thing. So our most progressive journals have supplemented the linotype with the half-tone.
one
quick
comprehensive
glance
adding accuracy
to the saving of time
Utgår: Detaljens och vilans betydelse.
Våren 1914 skrivs one, single, all, comprehensive, complete, whole och universal om strängt taget . . . allt. Och omvänt skall no-one, none och nothing undslippa det totala närmandet mot alla tänkbara ämnen, fundamentala eller triviala.
Till detta läggs ett bekvämlighetsideal grundat på snabbhet och billighet. Något, take your pick: lunchen, färden, hälsan, bilden, befinner sig i framstegets bräsch om det är enkelt, allomfattande, snabbt, exakt och billigt.
Ur sikte försvinner det som vilar i detaljer; det stillatigande som gör detaljerna till just detaljer. Skala har inte med saken att göra (om du upptäcker en förut osedd aspekt av Empire State Building kan den vara giltig för hela byggnaden).
Vi behöver alltså inte uttolka slutsatsen att den moderna blicken är total, och att den, enligt dess egen utförda logik, dömer snabbt och korrekt därför att den är total. Det står svart på vitt hos Theiss:
The universe is the realm of the photographer. From him there is hidden nothing in the earth itself, nor in the heavens above the earth, nor in the waters that covers the earth.
An interesting chap is this knight of the kodak. He has nerves of steel. He is composed of ninety per cent of the fine gold of courage alloyed with ten per cent of the brass of audacity.
Hardly is there a place on earth where he has not penetrated. Of a truth he knows that there are more things in heaven and earth than are dreamed of by the average inhabitant. He has seen them; for the news photographer is the nearest earthly approach to the all-seeing eye.
hidden
nothing
earth
penetrated
by the average inhabitant
the all-seeing eye
Utgår: Hemlighetens och ytans betydelse.
Ur sikte försvinner de mångtydiga skeendena vid skärningspunkter. I penetrationen, fotopunkturen för att tala med Barthes, rivs itu det betydelseflux som råder vid alla övergångars membran. Flux fixeras med skivor, reality-toast, i perceptionen likväl som i negativets kristallina ytor på skiftande bärmedium.
Punkturen antar bokstavlighet då Theiss beskriver farorna vid fotografering av vilda djur. Dessa tillfällen är övergångar, membran mellan djur och människa, mellan syn och bild, mellan liv och död, och de är samtliga försatta i flux tills de, liksom djurens hudar, punkteras av ljusets och eldens teknologi:
Mr. C. G. Schillings, the German scientist, is another celebrated animal photographer. Mr. Schillings was once charged by a herd of twenty-five elephants. He managed to kill the leading bull, and so turned the herd. Had they continued their charge, nothing could have saved him.
On still another occasion two rhinoceroses scented Mr. Schillings while he was taking their picture. They charged together. Mr. Schillings grabbed a gun and dropped both rhinos . . .
Vi behöver alltså inte uttolka slutsatsen att fotografiet är besläktat med ett tagande i besittning och ett samlande av troféer. Det står svart på vitt hos Theiss.
Schellings foto-mordiska vedermödor leder till komplexet Fara och Risk. Samtliga anekdoter i Theiss artikel ger exempel på faror i fotografyrket. Via detta farans prisma inbringas fotograferna i den trollkrets som omger aviatörer och racerförare: Hjälteförklarade våghalsar vilka bemästrar maskiner.
During the siege of Port Arthur there was one point in the Japanese line where the Russian shells were falling like hail. “The folks at home want to see what this looks like,” said an American photographer. The Japanese begged him to take a picture from a protected position and paint the smoke and flying shells on his negative. “I couldn’t do that,” said the photographer. “It wouldn’t be real, and the folks at home want the facts.”
So he advanced as far as a human being could advance and live, and set up his camera. The concussion of the next shell knocked him thirty feet, unconscious. His camera was wrecked but Prividence saw to it that the plate was unbroken. In all the world there is probably no duplicate of this wonderful picture of an exploding shell.
Denne anonym uttrycker strömningar med vida implikationer: Kravet att skänka an all-seeing eye till the average inhabitant tvingar fram ett uppvaktande av fara och bejakande av risk. På grund av en teknologi, kamerans, har fotografen uppsökt en livsfarlig plats, skottlinjen, för att leverera något som aldrig skådats av the folks: Förevigandet av den omedelbara närheten till en granatexplosion.
Den citerade händelsens fara är krigisk och kan lämnas därhän (krigskonst och dess maskiner skall vara, och har alltid varit, livsfarliga); vad som tillstöter omkring 1900 är att vardagen blir livsfarlig på grund av maskinens och teknologins definitiva intåg. En hotbild förut endast gällande krigaren växer fram för civilisten.
Livsrummet elektrifieras och genomfares av mekaniserade krafter vilka i vilket ögonblick som helst kan ta livet av innevånarna. Då skapas nya mytologier för riskhantering. Det är modernt och gott, inte bara finna sig i utan att bejaka maskiners inherenta farlighet. Tidens hjältar är flygare och racerförare, och med tillskyndare som Theiss: fotografer.
Vid tiden för Theiss skrift är medvetenheten om den moderna maskinens farlighet gammal; ett sekel är härvidlag ingen överdrift. Faran är från början en väsentlig aspekt av den moderna maskinen: den skenar, exploderar ad hoc, slår blint, skär, klyver och krossar utan urskillning. Maskinen bär alltså med sig löftet om dess eget livsfarliga skenande, och i denna mening skenar alltid maskinen. I en sådan miljö är människan inte längre sitt eget mått. Maskinen bestämmer människans mått och för i dansen, och därmed är vi tillbaka till hur detta illustreras av fotograferna hos Theiss.
Trots att maskinen i det aktuella fallet, kameran, inte är omedelbart livsfarlig (på det sätt som en tramway eller automobil är livsfarlig), agerar dessa Knights of the Kodak enligt maskinreligionens bud: Älska maskinen och riskerna den medför. Kameran, och dess löfte om en nykonstruerad total blick, tvingar fotografen mot livets kant. Det mekaniska imperieögat släpar beredvilliga medvetanden och biologiska kroppar efter sig mot ytterligheternas domäner.
A NEWS PHOTOGRAPHER, MR. WALTER MILLER, IN THE ACT OF TAKING A BIRD’S-EYE VIEW PHOTOGRAPH OF NEW YORK CITY AND VICINITY. This photograph is by one of his co-workers, and shows the daring camera man sitting on a plank extending into space from the Woolworth Tower.
AN ADVENTUROUS NEWS PHOTOGRAPHER, MR. CHARLES DUPREZ, AT WORK. To stand in such a place alone is an acrobatic feat which requires strong, steady nerves. Wonderful pictures are sometimes obtained from these hazardous positions.
THE PHOTOGRAPHS BY MR. H. G. PONTING OF THE JAPANESE MOUNTAIN ASAMA-YAMA ARE AMONG THE MOST FAMOUS OF VOLCANIC PICTURES. The photographer is seen standing at the edge of the volcano’s mouth, at the time when a sudden eruption occured.
I artikelns illustrationer återfinns det allseende ögats kompletta rumsliga spann från ovan till nedan. Örnperspektiv från skyskrapor till underjordens vulkaniska gap. Och här framträder modernitetens relation till fara och risk i balansakter utförda vid randen för avgrunder.
Å ena sidan kan man anta att männen inte skulle ha sökt sig till dessa platser om inte kameran lett dem dit. Å andra sidan kan kameran helt tänkas bort, varvid händelserna förvandlas till rent artisteri för farans egens skull. Männen blir skråfränder med fasadklättrare och lindansare, eller med Harold Lloyd.
Vad vi ser är balansakter som showbusiness i syfte att sälja en “allseende blick för normalinnevÃ¥naren”. Den demokratiska masskonsumismens oemotstÃ¥ndliga bedrägeri gäller även här. Det förut unika och exklusiva kan bli ditt, snabbt, bekvämt, billigt: En världsomspännade syn, trängande in i minsta skrymsle och levererad bit för bit till din dörr tack vare en maskin bemästrad av äventyrare.
¤
I detta stycke trivia, ‘The Man Behind the Camera’ av L. E. Theiss 1914, ligger en Ã¥skÃ¥dning uppenbarad, spridd, särskild och detaljerad pÃ¥ introspektionens fält. Behövs här ett psyko-lingvistiskt prästerskap med dunkla ceremoniel för att extrahera en “upplysningens baksida” eller ett “modernt barbari”?
Hos Theiss finns inget undermedvetet eller maskerat: orden står där, vinkande som semaforer och bärande bud om en primitivitet, inte maskerad utan rekvirerad i en medveten akt av påklädning. Det är en primitivitet som måste förhärliga och hävda det unika för att kunna agera en masse: betrakta en masse, köpa en masse, dö en masse, vilket hösten 1914 skulle komma att visa.
I kriget skulle maskinvärlden komma att visa sig i dess fulla vidd. Maskinen skulle då slutgiltigt komma leverera dess läxa till miljoner,
inte l’Homme Machine, endast Machine.
A BROADSIDE OF TWELVE-INCH GUNS FIRED AT A TARGET 14,000 YARDS DISTANT BY THE BATTLE-SHIP DELAWARE WHILE UNDER STEAM. To procure this remarkable photograph, Mr. E. Muller, Jr., ventured into the danger zone or firing line. While maneuvering with his motor boat for position, a shot whizzed over his head. The news photographer is daunted by no danger in his determination to get results.
¤
The Outlook (N. Y.)
February 28, 1914 [106] - s. 467-473
Alla bilder kopierade och digitaliserade från originalutgåvan
All images copied and scanned from the original edition